plågad
Det gör så otroligt ont, jag hatar det. Jag vill inte känna.
Sitter och lyssnar på musik, tänker. Önskar att hjärnan kunde vara tom någon gång, allt vore så mycket enklare då. Jag vet inte om det bara är jag som tänker allderles för mycket, känner allderles för mycket. Det är lika gått här inne som det är ute idag.
Hemma är jag nu iallafall och jag har sjukt ont i hela kroppen. Osmart av mig att träna två pass styrka igår, träningsvärken är olidlig, fast inget går upp mot riktig träningsvärk i och försig. Trött som fasen också. Somnade väll runt halv 4 inatt och var tvungen att gå upp kl 8 för att ta bussen till Mönsterås. Skulle ju ta en massa prover som vanligt.
Idag är det riktigt höstväder och jag önskar jag kunde gå ut och gå en sväng, rensa tankarna i den rena svala luften. Men min kropp ska ingenstans idag.
En bild från i sommras på Öland, sommaren känns så avlägsen 
